NAVIGERA GENOM HÅLLBARHETSREGLERINGAR: MINSKA PÅVERKAN FRÅN PPE

I takt med att den globala medvetenheten om miljöfrågor ökar ställs företag allt oftare inför den dubbla utmaningen att uppnå sina hållbarhetsmål och samtidigt säkerställa efterlevnad av ett ständigt föränderligt regelverk. En sektor där detta märks tydligt är personlig skyddsutrustning (PPE) - hur kan man minska miljöpåverkan och samtidigt bibehålla produkternas effektivitet?

Vi har talat med tre opinionsbildare inom hållbarhet för att ta reda på hur vi alla kan navigera och överträffa de allt strängare hållbarhetsreglerna , samtidigt som vi svarar på marknadens krav och har en helhetssyn på ESG-regler och bästa praxis (Environmental, Social and Governance).

Träffa våra experter

Meddelande från redaktören:
De flesta av de policyer som diskuteras här är inriktade på EU:s hållbarhetsbestämmelser. Detta beror på EU:s roll som riktmärke när det gäller att fastställa stränga miljöstandarder som ofta påverkar liknande politik globalt. Även om vi använder EU:s ramverk som en grundläggande vägledning är vi lika uppmärksamma på hållbarhetsbestämmelser i andra regioner för att säkerställa att vi är i linje med den senaste utvecklingen i världen.

Integrera regelefterlevnad med hållbarhetsstrategi för att möta intressenternas krav

I många branscher ses hållbarhet och regelefterlevnad ofta som två sidor av samma mynt. Regelefterlevnad är ett grundläggande krav för företag, men hållbarhet blir i allt högre grad ett konkurrensmedel. Som Guido uttrycker det:

"När vi talar om hållbarhet är det många initiativ som tas utanför det regulatoriska landskapet. Ta Ansell som exempel - vi vidtar många åtgärder för att minska mängden förpackningar, återvinna energi osv. som ännu inte omfattas av några särskilda bestämmelser."

Han tror också att kundernas krav ökar pressen på företagen att driva sin hållbarhetsstrategi vidare. Han menar att regleringar är svåra att genomdriva och därför inte är effektiva utan ytterligare påtryckningar från marknaden och kunderna. Det är ett perspektiv som Indiana delar, eftersom hon beskriver två huvudsakliga drivkrafter:

"Den ena är styrning och lagstiftning - några förordningar är redan på gång eller har antagits - och vi tittar särskilt på vad som händer i EU. Den andra är efterfrågan på marknaden. Konvergensen mellan dessa två drivkrafter innebär att vi får bättre kunskap om vad som ingår i våra produkter."

Nalise, som har arbetat med ett antal företag för att förstå, samordna och förbättra deras hållbarhetsstrategier, anser att det finns ytterligare positiva motiv för organisationer att påskynda utvecklingen.

"Jag tror att många framåtblickande företag försöker vidta åtgärder, eftersom de har insett att det finns så många konkurrensfördelar med att göra det. För vissa företag innebär det att man måste svara på kundernas efterfrågan. För andra handlar det om att identifiera effektivitetsvinster och för vissa handlar det om varumärket - att verkligen stärka eller anpassa det för att möta efterfrågan från marknaden eller investerare."

Det finns alltså många anledningar till att påskynda hållbarhetsarbetet, men hur ser det ut i praktiken? Och hur kan företagen dela med sig av sina framsteg utan att hamna i greenwashing-fällan?

Åtgärder inom miljölagstiftningen - bortom koldioxidutsläpp

Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen är ett viktigt syfte med miljölagstiftningen, men de utgör bara en del av ett bredare regelverk. Efterlevnad omfattar olika frågor, bland annat användningen av farliga kemikalier i produkter, utökat producentansvar och korrektheten i gröna påståenden.

Alla experter är överens om att greenwashing är ett stort problem i branschen - och i det bredare affärslandskapet - och välkomnar direktivet om gröna påståenden som kommer att göra företag ansvariga för greenwashing och vilseledande hållbarhetspåståenden.

Ökningen av falska eller vilseledande miljöpåståenden har fått tillsynsorganen att agera beslutsamt. I Frankrike, till exempel, avråder man från specifika termer som "biologiskt nedbrytbar" och "miljövänlig" eftersom de anses vara vaga och förvirrande. För företagen innebär det tydligare riktlinjer, men också en rad utmaningar - särskilt för dem som verkar på internationella marknader.

Guido anser att transparens och ansvarsskyldighet är de verkliga fördelarna med att skapa en enhetlig greenwashing-lagstiftning som motsvarar den strikta, evidensbaserade modell som Frankrike har antagit:

"Det ökar trovärdigheten för bolaget, och det gör också att bolagen kan känna sig väldigt bekväma med att öppet redovisa sin positionering, baserat på en förståelse för att detta inte handlar om att straffa bolag."

Dessutom ställer nya regleringar som den europeiska avskogningsförordningen (EUDR) stränga spårbarhetskrav på vissa råvaror, vilket tvingar företagen att se till att deras leverantörskedjor följer ESG-regleringar och bästa praxis. Indiana förklarar vad det innebär i den verkliga världen:

"[EUDR] är en text som kräver att vi, för de varor som omfattas, vet exakt när och var de producerades och om någon avskogning eller skogsförstörelse har ägt rum för att producera den varan. Vi måste ha full spårbarhet och se till att våra leverantörer - eller deras leverantörer - har uppfyllt alla krav i den lokala lagstiftningen."

"Det tvingar EU-operatörer att titta på vad som händer utanför EU:s gränser och se till att allt är i enlighet med kraven - inte bara miljökraven, utan även mänskliga rättigheter, arbetstagarnas rättigheter, rätten till mark och ursprungsbefolkningens rättigheter."

EU har nyligen infört en extra infasningsperiod på 12 månader, så nu måste medelstora och stora företag som Ansell vara EUDR-kompatibla senast den 30 december 2025.

Nalise förespråkar också en mer nyfiken syn på leveranskedjan och uppmuntrar företag att titta på de sociala konsekvenserna av förändrad markanvändning.

"Vi måste börja tänka på det här ur ett socialt perspektiv - det finns ursprungsbefolkningar i lokalsamhällena som bor i de här områdena, som är beroende av de här landområdena och av de här ekosystemen."

Rollen för miljömärkningar och pålitliga ackrediteringar

På en alltmer konkurrensutsatt marknad kan miljömärkningar och certifieringar ge företagen en konkurrensfördel. Men i vilken utsträckning kan konsumenterna lita på dem?

Nalise konstaterar att det finns vissa betrodda certifieringar som ger konsumenterna sinnesro:

"Att verkligen ha en direkt relation med leverantörerna och engagera sig direkt i dem spelar en stor roll. Men sedan kan man naturligtvis också använda certifieringar som har funnits under mycket lång tid. Till exempel FSC eller Forest Stewardship Council. Och vad dessa verkligen gör är att hjälpa dig att verifiera att de produkter du köper kommer från en hållbar källa."

Men det är uppenbart att det inte finns någon enda källa till sanning här. Återigen är det bristen på enhetlighet mellan branscher och marknader som sticker ut för Indiana:

"Det finns inte en enda certifiering eller märkning som vi borde titta på och som skulle vara tillämplig i alla branscher, i hela världen eller ens i alla EU:s medlemsländer just nu. Det finns vissa indikatorer som Ecolabel och sådana saker. Men det är ofullständig information och jag är inte säker på att konsumenten verkligen förstår."

Kanske skulle tredjepartstestning kunna bidra till att jämna ut spelplanen och säkerställa att företagen uppfyller samma stränga standarder? Guido föreslår att det kanske inte är så enkelt:

"Vi bör också ta hänsyn till att tredjepartstestning ibland kan bli mer komplex. Du kommer att behöva spendera pengar. Du kommer att behöva lägga tid på det. Du måste arbeta med tredje part för att få anspråken certifierade."

"Man kan inte genomföra något på ett harmoniserat sätt på europeisk nivå, genom tredjepartstestning, om det inte finns någon kontroll av efterlevnaden, och då kommer man ändå att hamna i samma situation där man har gröna påståenden som inte styrks."

Varför strävar Ansell då efter att gå längre än vad som krävs? Och hur kan vi uppmuntra andra företag att följa efter?

För Indiana handlar det om vårt kärnuppdrag - att skydda människor:

"Vi är i säkerhetsbranschen, så vårt incitament är alltid att leta efter vad som kan bevara våra produkters säkerhet eller förbättra produkternas säkerhet eller den säkerhet som de ger användarna. Det är verkligen en positionering på marknaden som tvingar oss att följa och förutse trenderna."

Guido tillägger att bygga förtroende och uppfylla kundernas förväntningar också stöder denna ambition:

"Som världsledande inom PPE är vi ansvariga för att ta ledningen och mindre organisationer kommer alltid att följa efter. Våra konsumenter har sina egna mål och de ber företag som Ansell att följa specifika hållbarhetsåtgärder."

Vilken inverkan skulle en mer harmoniserad strategi för miljömärkning kunna ha på den bredare marknaden? Nalise är tydlig med att det är oerhört viktigt att hjälpa företag och konsumenter att göra välgrundade val.

"Att skapa miljömärkningssystem och produktpass kommer att göra det mycket enklare för konsumenter, oavsett om det gäller B2B eller B2C, att verifiera påståenden. Men vi vill också alla göra välgrundade val i slutändan. Så det är verkligen där jag ser att mycket av förändringen sker och där jag ser vikten av att personlig skyddsutrustning passar in i hållbarhetspraxis."

Upprätthålla efterlevnad och vikten av ständiga förbättringar

När det gäller personlig skyddsutrustning och säkerhet är vi alla väl bekanta med tanken att efterlevnad är en kontinuerlig process. När en produkt är certifierad måste du se till att du konsekvent uppfyller de påståenden du gör och att du granskar den med jämna mellanrum.

Nalise föreslår att man skaffar sig en tydlig och strategisk överblick innan man går vidare med mer ambitiösa planer.

"Innan du försöker kryssa i varje enskild ruta, försök bara att i första hand identifiera vad du faktiskt behöver göra [för att uppfylla kraven] - oavsett om det innebär att du arbetar med en expert eller om det är internt som du hämtar informationen - försök bara att se till att du förstår vad det är du behöver övervaka."

Förutsägelser för den närmaste framtiden

Slutligen, vilka är de viktigaste trenderna och utmaningarna som sannolikt kommer att påverka företagen under den närmaste framtiden? Här är en kort sammanfattning av deras förutsägelser:

Kommande regleringar:

• EU-kommissionen håller på att ta fram nya regler, bland annat en uppdatering av avfallslagstiftningen och ett direktiv om gröna påståenden.
• Utökat producentansvar (EPR) håller på att utvidgas till att omfatta textilier (vilket naturligtvis kommer att påverka PPE-produktionen).

Digitala produktpass:

Ett digitalt produktpass kan förbättra återvinningsbarheten, återanvändningen och reparerbarheten för personlig skyddsutrustning. Detta initiativ syftar till att förbättra PPE:s miljöpåverkan genom bättre materialhantering.

Ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC):

Det finns ett fokus på att reglera ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) i PPE. Vissa regioner, som Indiana, håller på att begränsa specifika SVHC-ämnen, vilket leder till potentiella undantag för vissa PPE-produkter.

Vi går ifrån pappersinstruktioner:

År 2023 tog EU-kommissionen bort kravet på att PPE-produkter måste åtföljas av tryckta bruksanvisningar (IFU), vilket banade väg för tillverkare som Ansell att gå över till helt digitala IFU:er.

Digitala IFU:er kommer att spara papper och minska avfallet för alla. Detta är viktigt med tanke på att minst 45.000 ton papper används för att tillverka IFU:er i papper för PPE i Europa varje år.